(M)amma Moderat

tisdag 5 september 2017

Kommunal skatteplanering och proaktiv simulering ett måste!

Att göra rätt, är stort, att göra rätt sak är större. Några reflektioner mot bakgrund av den debatt om de olika budgetförslagen som just nu rasar i tidningen Bohusläningen, mellan några företrädare för nya Moderaterna och företrädare för den härskande politiska majoriteten på Orust (Du kan ta del av de båda debattinläggen sist i detta blogginlägg).

Klart är att folk vill ha sina pengar kvar och inte längre är beredda att acceptera dålig ledning och ohämmat slöseri. Vi som sitter i Kommunstyrelsens utskott för omsorg, vet att det inte riktigt är så lätt som det uttryckts, "Vi planerar hemtjänsten efter omsorgstagarnas behov, inte efter personalens". Speciellt då förvaltningen redan har identifierat behovet av en fungerande resursfördelningsmodell, där beslutade insatser kvantifieras och utgör grund för dimensionering av egna enheter, eller köpta tjänster från andra (privata) utförare. Faktum är att detta delvis skall vara klart under september 2017, enligt den presenterade handlingsplanen och även börja tillämpas 2018, enligt samma handlingsplan. Detta hade vi i omsorgsutskottet kunnat berätta för debattartikelförfattarna OM de bemödat sig att fråga, men fakta väger lätt för vissa. 
Viss är förslaget om en skattesänkning med två kronor under tre år bra, men lite för fegt för att nå målet, tre kronor i ett djärvt steg, som var den ursprungliga idén hade varit mycket bättre! 

Låt oss för ett ögonblick betrakta lite information om Kommunalekonomisk utjämning, för 2017, som jag erhållit från Riksdagens Finansutskott och då först Kostnadsutjämningen.

Som synes nedan, så orsakar "Förskoleverksamhet och skolbarnomsorg" ett betalningskrav till utjämningssystemet på 2 193 kronor/innevånare och "Förskoleklass och grundskola", 904 kronor. "Individ- och familjeomsorg" 1 380 kronor. "Äldreomsorg" har en så pass hög kostnad i jämförelse med genomsnittet att det genererar en kreditering med 2 948 kronor/innevånare.

Sammantaget drabbas Orust av en utjämningsavgift på 1 688 kronor per innevånare, alltså ett krav på 25,45 miljoner kronor.

Orust kommun gör sig ju berömt för att ha, minst sagt överinvesterat i fastigheter, många av dem just skolbyggnader. Hur kan det då komma sig att man ändå får betala utjämningsavgifter på just skolområdet, räknas inte Sveriges högsta kostnader för skolhus in i ekvationen?

Räddningen för Orust, om man nu skall ens tala i de termerna, blir att Orustborna har så låg medelinkomst att Inkomstutjämningen kompenserar med 6 873 kronor per innevånare, alltså totalt 103,617 miljoner kronor. Men så kan vi ju inte ha det? Skall vi bygga Orust framtid på att ha tur i ett minst sagt osäkert lotteri, som är under stark kritik och ändras år från år?
Låt oss titta lite på en av våra sydliga grannkommuner, Stenungsund som i mångt och mycket är vår motsats, men med mycket lägre nivåer i fråga om kronor per innevånare och en mycket bättre balans mellan kostnads- och inkomstutjämning. 


Ingen jämförelse på denna blogg vore komplett utan att kasta ett öga på Moderatstyrda Vellinge kommun, en av Sveriges bästa boendekommuner. Som synes är inte Vellinge så olikt Stenungsund, åtminstone på Kostnadsutjämningssidan.


Annat är det på Inkomstutjämningssidan, där Stenungsund får 2 618 kronor/innevånare, eller 67,4 miljoner medans Vellinge betalar 64,1 miljoner eller 1 820 kronor/innevånare.
En jämförelse visar att Vellinge med ett skatteunderlag på 
8 405 miljoner fördelat på 35 200 innevånare jämfört med Stenungsunds 
5 590 miljoner fördelat på 25 735 innevånare 
Vellinge har 33,5% högre brutto skatteunderlag men 26,9% större befolkning, ändå tvingas Vellinge betala 4 438 kronor MERA per innevånare till inkomstutjämningssystemet än Stenungsund.


Det är alltså inget linjärt (och knappast ett logiskt) samband mellan skattesats och utjämningsbidragen. Så min fråga till både budgetmakarna i Majoriteten och Anders Arnell är hur ser Era kalkyler ut? Upp till bevis? 
VEM och HUR jobbar kommunen mer strategiskt och övergripande med att simulera, minimera och optimera de olika parametrarna i utjämningssystemet då det har en så stor påverkan?
Ett slags Kommunal skatteplanering?
Klicka på bilden för att läsa M & KD:s insändare i sin helhet.

Klicka på bilden för att läsa majoritetens insändare i sin helhet.

Klicka på bilden för att läsa M & KD:s insändare i sin helhet.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar